Du skulle vara vän för alltid
Jag skulle stanna kvar i skiten trots att det blev tufft
Du skulle lova mig en framtid
Jag skulle vara din i alla dagar genom allt som kunde tänkas komma
Du skulle stanna likaså
Jag skulle hålla mig vaken alla gånger du inte kunde somna
Du skulle vara en av oss två
Jag skulle aldrig glömma någonting av allt det där vi sa
Du skulle hålla om mig länge
Jag skulle lova dig att aldrig säga nej om jag menade ja
Du skulle dö för att få vara vänner
Fast någonstans där på vägen vi vandrat på inte tillräckligt och alldeles för länge
Kom en korsning åt två håll
Jag tvekade och trampade runt på samma ställe
För blind för att se dig gå
Så sekunden jag såg att du var borta och inte visste vilket håll du gick
Gick jag åt det håll jag trodde var rätt
Universums armar drog mig istället långt ifrån din blick
Hon gjorde det så lätt
Du hatade och allting glömdes
Jag ville bara väl
Finna var ditt hjärta gömdes
Jag hade mina skäl
Du brann i ilska i skärseldens lågor
Jag älskade dig ändå
Du har satt mig i eviga plågor
Jag kan inte mer än jag förmår
Så tyst istället, hör aldrig av dig
Jag vill aldrig mer höra din röst
Du gick utan att vänta på mig
Jag blev min egen tröst
Du vilar här min bäste vän
Jag ser dina ögon innan jag somnar fort
Du älskade snabbt, men glömde igen
Här ligger jag och domnar bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar