klockan är fan halv tre

jag har en sovande puppy bredvid mig som ska upp om typ fem timmar. jag själv skrev uppsats till halv två, men kunde sen inte somna, så jag lyssnade på ulf lundell, fick lite ont i hjärtat, skrev någon rad om det på facebook och nu sitter jag här. funderar på att gå ut och ta en cigg, men vågar inte, kanske väcker pup och då blir hon grinig och sur. fast så ska jag det iallafall. pusshej. jag hatar folk, speciellt män, men ännu mera kvinnor. hatar folk, på riktigt.

juste, jorden skulle gå under idag. döda människor skulle resa sig ur gravarna. jag bor mitt emot en kyrkogård.

så gick jorden inte under, och inget reste sig, och allt är lika drygt och miserabelt som det alltid varit ;pPpPpPp

The worst day since I met you

The sun won't shine 'til I kiss you
Peace on fucking earth when I hold you.


Do I, trough the twentyfour hours of a day,
Do I, trough these thirty and one days of may,
Do I, trough all those words you ever say,
Do I, trough the minor attention that you pay,
Ever, ever, even once cross your mind?
Will you, trough the twentyfour hours of a day,
Will you, trough these thirty and one days of may,
Will you, trough all those words I ever say,
Will you, trough the major attention that I pay,
Ever, ever, even once leave my mind?

Det är dumt..

Men jag blir så dum av dig.

"See the future, baby? It's somewhere over there.."

pappa säger att jag blir balens drottning!

Jag tvivlar dock på det, men fan så nöjd jag är! :)

ponekad te srce slusati nece!

Od milijon muskaraca, 

samo to mi treba,

da se zaljubim bas u te.

If you ever come around

- Snake..
- Snake!

- Snake

- Snake

- Snake?!

- Snake....

- Ss..snake?...

- Snake!

- Snake!

-Snake!!!!

- Snake!!!!

- Snake...

- Snake...

- SNAKES RULE!!!!

Nista mi ne mozes na silu!

I don't kiss drunk boys

I'd like to hold hands
But I'd like the sober you to make that choice
I'd like our lips to touch
But unfortunately I don't kiss drunk boys

ever fallen in love 
in love with someone
ever fallen in love 
in love with someone
ever fallen in love with some one 
you shouldn't have fallen i love with? 

För allt du någonsin var

Jag skulle andas många sista gånger om du råkade sakna luft

Du skulle vara vän för alltid 

Jag skulle stanna kvar i skiten trots att det blev tufft

Du skulle lova mig en framtid

Jag skulle vara din i alla dagar genom allt som kunde tänkas komma

Du skulle stanna likaså

Jag skulle hålla mig vaken alla gånger du inte kunde somna

Du skulle vara en av oss två

Jag skulle aldrig glömma någonting av allt det där vi sa

Du skulle hålla om mig länge

Jag skulle lova dig att aldrig säga nej om jag menade ja

Du skulle dö för att få vara vänner

Fast någonstans där på vägen vi vandrat på inte tillräckligt och alldeles för länge

Kom en korsning åt två håll

Jag tvekade och trampade runt på samma ställe

För blind för att se dig gå

Så sekunden jag såg att du var borta och inte visste vilket håll du gick

Gick jag åt det håll jag trodde var rätt

Universums armar drog mig istället långt ifrån din blick

Hon gjorde det så lätt

Du hatade och allting glömdes

Jag ville bara väl

Finna var ditt hjärta gömdes

Jag hade mina skäl

Du brann i ilska i skärseldens lågor

Jag älskade dig ändå

Du har satt mig i eviga plågor

Jag kan inte mer än jag förmår

Så tyst istället, hör aldrig av dig

Jag vill aldrig mer höra din röst

Du gick utan att vänta på mig

Jag blev min egen tröst

Du vilar här min bäste vän

Jag ser dina ögon innan jag somnar fort

Du älskade snabbt, men glömde igen

Här ligger jag och domnar bort.

Det är din intelligens, inte någon annans.

Så jag tänkte på det här med intelligenta människor. Nu menar jag inte folk som är allmänbildade och kan namnet på alla världens huvudstäder. Jag menar inte människor som är fruktansvärt läskigt bra på ekvationer eller geometri. Inte heller de som sätter alla MVG i högstadiet och gymnasiet - som utan problem kommer in på vilken utbildning de än önskar. Jag menar alla dessa människor som har en enorm kapacitet - men aldrig riktigt använder den. Antingen för att de inte vet om att de besitter den, eller för att de helt enkelt nöjer sig med ett simpelt liv. Ofta sägs det att det är bortkastad kunskap, intelligens eller talang. Det tyckte jag också förut, det tycker jag väl kanske till en liten del fortfarande. Kan man, så varför inte?

Många människor önskar att de kunde det du kan göra, att de hade de förutsättningar du har. Många skulle döda för din sångröst, döda för din chans att nyttja din intelligens för att bli läkare. Och, det är trots allt inte många som har det du har. De skulle döda för att få vara hälften så unika som du är. Så jag förstår att din mamma och pappa frågar sig och dig - varför du inte använder det?

Fast, det är väl belöningen du får för att du är så bra som du är. Du får välja själv. Storhetsvansinne kanske bara inte är ditt mellannamn och du vet trots allt att högmod kommer strax före fall. Och let's face the fact att du kanske inte vill bli läkare helt enkelt? Du vill kanske ha en medellön och du kanske hellre spenderar din tid över med att leka med dina barn som du drömt om att skaffa med just honom eller henne, sen du var sexton?

Du som är sådär intelligent som jag menar - du som går efter dina egna principer, mönster och rutiner i livet (även om du inte har några alls), du får mina stående ovationer. Du som inte gör något större än du vill, för att andra hade gjort det om de haft det du har - det var ändå du som fick det och får lov att göra vad du vill med det. Jag bugar och bockar åt dig. Även om du spolar avföring från folks avloppssystem, eller om du tatuerar folk på fritiden när du kunnat ha en egen läkarmottagning och tjänat det fyrdubbla i månaden.

Du är jävligt cool, och så länge du är nöjd och lycklig är jag riktigt stolt över dig.

guld

Jag kan inte prata med dig när du tittar bort
snälla ge mig två sekunder innan du ger upp
kan vi inte vara nära bara en minut 
är det nu, nu som det tar slut 
Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå
jag vill hinna säga allting innan jag ska gå 
älskling, vänta får jag bara sitta bredvid dig
det var han som ville kyssa mig 

Snälla bli min igen
nej, låt det va som i en film 
snälla bli min igen 
låt mig va kvar 
ja, låt det va 

Du tar bort min hand ifrån din arm 
och flyttar bort 
ingenting jag säger spelar längre någon roll
ställer mig i hallen tills jag fattar vad som hänt
får jag ens ha kvar dig som min vän
knyter mina skor och går tillbaka in igen
sitter här på sängen tills du be mig att gå hem 
letar efter nått att säga som kan ändra allt
nått mer än det är redan sagt

Snälla bli min igen
nej, låt det va som i en film 
snälla bli min igen 
låt mig va kvar 
ja, låt det va

BÖG

Jag är för full, du är för ung

Det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder

Det var en sommar

Jag lärde känna min vän soluppgången. Jag knöt band med horisonten och jag lyssnade på Sting klockan fem på morgonen när solen gått upp på köksradion, hos en vän, liggandes på ett köksbord. Jag lärde mig spela gitarr och sjunga samtidigt, jag kom ihåg allt och har aldrig glömt en sekund.

BESTA VEN

ikväll är emma hos mig och det är jetekul hihihihiihi!

undrar om vi träffar några snart, liksom. börjar bli otåligt, ellor? SÄR

funny osoba

"Znas sta je vazno sine, za tebe i Dzenija.. Vazno je da imas nekog svog kome mozes reci stvari koje nikome drugom ne pricas. Da te ne boli glava vidi jest fino ovo cvijece i ja bi sebi stavila ali to cu kad mi srede da je balkon ustakljen. Nisu jos stavili onu gredu ali vidi sto su slatke ove cipelice jesuli Dzanine? Vidim mogu mi - mi nosimo od prilike isti broj. Vidi kako radi oko auta on to voli bas cekamo da mu jave mozeli sta raditi znas sekira se. A Dzeni lopov nije mi htijela reci kad ste vi razbile onu lampu iz Chikaga. Znam ja da je Mina to uradila. Grubo otvorila ona vrata i pravo u televiziju kad bi bila neka druga lampa nebi mi bila briga a bas mi je ona lampa uspomena od tog dozivljaja ja sam to gravirala specijalno i zato mi je zao.."

nakon pet minuta u tisini..


"A ONA MINA ONA BI MATER SVOJU RAZBILA!!!! JEDNOM SAM JOJ REKLA KAKO TO JASMINA HODAS?!?! BAS JE ONA KLOMPIG, STVARNO JE KLOMPIG."

Come, rest your thougts with me

No one has got it all.

Hoemance

i love you, som fan.

HEHE

Dag fyra utan Pup:

Idag har jag varit utan papzoR i fyra dagar. Tråkigt. Drygt. Hatar när hon inte är hemma.

Solat. Bränt mig ännu mer. Emsi har också bränt sig. 

Kom att tänka på en sak.

Vad var det u were making me Pup?

Was it another project with great ambitions in the början that then faded away?

Vill verkligen veta vad nagellack var en ledtråd för.

Btw, Papeh. Jag fick nyss ruska voda (du vet den magical vätskan dedo brukade använda) i ögat. Imam ranu på kinden i trebala sam sättat lite på. I stavila på pekfingret. Glömde tvätta händerna direkt efter. kliade mig i ögat. Tror jag håller på att bli blind.

If I do, remember i love you still even if i am a krympling.

U can still call me retard, and u wont have to ask me "U mad bro?"

6 days LEftZ

Dag tre utan Pup:

Idag har jag solat igen och bränt mig på näsan. Har smsat med Papeh och hon mår bra och har det bra. Känns bra. Jag saknar henne som fan dock, men Emma har varit hos mig och gjort mig cp-glad som vanligt. Invigde även det fina sommarvädret med en förtidssommarkväll. grillade i parken med robin och robin. 

miss you pup, aj lavz ju<3

Dag två utan Pup:

Idag har jag nästan ringt papeh för att fråga henne om hon vill ta en kaffe på Fenix - sen kom jag på att hon är långt iväg :( tråkigt som fan.. iallafall låg jag och solade på terassen med mamma hela dagen och saknade papeh som skulle påminnt mig om hur vit jag är och att jag måste sola ännu mer.

Saknar dig pup. Jag längtar tills du kommer hem.

<3

Dag ett utan Pup:

Inatt somnade jag vid ungefär halv fem för jag tänkte på Puppy

och jag vaknade halv tolv och tänkte på henne igen.

Jag saknar henne redan.

Undrar var hon är nu och när dom kommer fram.

Hoppas hon får roligt i Bosna.

SAKNAR DIG PAPEH!!! 

attentionwhore

Jag sjunger "Om du lämnade mig nu" med Lars Winnerbäck (och Miss Li) på öppet hus på LBS i Kristianstad. Sött.. hehe.

maybe when, maybe then - maybe never

Maybe when the room is empty,
Maybe when the bottle's full.
Maybe when the door gets broke down, 
Love can break in.

Maybe when I'm done with thinking,
Maybe you can think me whole.
Maybe when I'm done with endings
This can begin, this can begin
This can begin.

If you could be my punk rock princess, 
I would be your garage band king.
You can tell me why you just don't fit in
And how you're gonna be something

Maybe when your hair gets darker,
Maybe when your eyes get wide,
Maybe when the walls are smaller
There will be more space

Maybe when I'm not so tired,
Maybe you could step inside
Maybe when I look for things that 
I cant replace, I cant replace
I cant replace.

If you could be my punk rock princess,
I would be your garage band king.
You could tell me why you just don't fit in,
And how you're gonna be something.

If I could be your first real heartache,
I would do it over again.
If you could be my punk rock princess,
I would be your heroine.

I never thought you'd last,
I never dream you would.
You watch your life go past,
You wonder if you should.

If you should be my punk rock princess,
So I could be your garage band king.
You could tell me why you just don't fit in,
And how you're gonna be something.

If I could be your first real heartache,
I would do it over again.
If you could be my punk rock princess,
I would be your heroine.

Whoa! you know!
You only burn my bridges
Whoa! you know!
You just cant let it sink in!
You could be my heroine,
You could be my heroine! 

Han brinner nog

tror han alltid sträcker sig efter sånt han inte kan nå
tror han aldrig litar på någons förbannade lovord
tror han alltid bara vill ha det han aldrig kan få
tror han vet att han satt mig i dessa plågor
tror han aldrig glömmer något du gjort
tror han lider av saker så länge han lever
tror han älskar ganska svårt och hatar ganska fort
tror han vet att hans temperatur runt mig ger mig farlig feber
tror han vet precis vad du har för bild av honom
tror han målat upp den sådan precis bara för att han vill
tror han lugnt går förbi mig som om
han tror sig veta att jag inte kan sitta still
tror han stör sig på mig - fast jag bryr mig inte trots att det är vågat
tror han slipper mig ganska snart ändå
tror han är den vackraste konstnär jag nånsin skådat
tror han tittar när han tror jag inte ser, även om bara då och då.

För gamla tiders skull

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag

Min älskade Scorpio

Jag minns att jag var svartsjuk på dig när jag började ettan. Jag tyckte du verkade bitchig och elak, typ.

Fast, jag tyckte också att du var jävligt söt och min dåvarande pojkvän gick också i vår skola och jag såg dig som ett hot - det var mest därför jag "inte gillade" dig. 

Efter ett tag dock, började jag tycka du var rolig, inte så bitchig och faktiskt väldigt snäll. Fast jag tror varken du eller jag trodde att vi skulle vara såhär nu. Såhär så som bara vi kan vara. Och jag vill inte tänka på faktumet att min bästa vän flyttar ifrån mig om knappt två månader, typ. 

Jag minns första gången vi laddade upp bilder på varandra på bilddagboken i ettan, typ "edina är snyggaaasstt" och "emma är bäääääst". gjorde "emmas bitch" och "edinas bitch"- knappgrejerna. 

Jag glömmer aldrig när vi satt på gungorna i Åhus och snackade om allt. 

När fann vi varandra egentligen? Jag minns inte när vi blev såhär bra, jag minns inte hur det hände och varför det hände. Jag vet bara att vi alltid haft så jävla mycket gemensamt - trots att vi är så olika. 

Samtidigt känns det ibland som att vi är kopior av varandra.

Men du, älskade skorpion. För första gången någonsin i mitt liv tycker jag något är så skrämmande att jag inte ens vill prata om det. Jag försöker så gott jag kan låtsas att jag är förnuftig och inte tänker på det.

Men det gör jag. Och älskade skorpion, jag kommer sakna dig väldigt mycket. Jag kommer sakna att asgarva med dig i skolan åt folk vi tycker är roliga, jag kommer sakna power king+mallis och jag kommer främst av allt sakna dig. Den du är. Den du varit i tre år nu. Den person jag varit bästa vän med hur länge som helst. Den person ingen kunde skilja mig åt från, och speciellt inte för en jävla pissklänning och folks skitsnack. Jag älskar dig för den du är. 

Fan, älskade älskade älskade scorpio, 

jag hatar det här.

för jag älskar dig.

En gång för alla.

Se världen

Jag vill se världen, fastän att den är ful. Jag vill ändå se den, för i sig själv är den vacker. Jag tror att den en gång i tiden var menad att vara vacker, och att det finns ställen där vi inte lyckats dölja dess skönhet. Det är såna som du, jag och alla andra människor som har gjort den till en ful plats att bo på. Men jag vill ändå se den. Jag vill se allt som finns att se, jag vill inte dö en dag och inte veta vad som fanns på andra sidan världen. Andra sidan av där jag bor, lever mitt liv och dör ifrån det. Om jag måste, så tänker jag se den ensam. Fast, jag hade gärna sett den med någon annan - men inte vem som helst. Gärna med någon som tänker ungefär som jag. Gärna med någon som inte nöjer sig med en vacker bild på en solnedgång någonstans mellan två berg, i form av ett vykort köpt i en affär man glömt namnet på. Helst med någon som hade velat vara där, med mig, på bilden, i sådana fall. Eller någon lika värdelös på att fotografera, som jag, som med sina få kunskaper, tillsammans med mina, kunde få till en bra bild, om han nu inte ville vara med på den.
Någon som inte hade varit rädd för att uttala ordet "vi" eller "oss". Någon som förstod att jag vet att saker och ting sällan varar för evigt, och att ett jag och du idag, kan bli ett vi imorgon, och återgå till ett jag och du i övermorgon. Och att jag är helt okej med det om det är menat att vara så. Någon som inte behöver förstå, men som anstränger sig för att denne någon vill.

Att se världen med någon som kan sätta sig ner och vara tyst.
Inte någon som kommer att störas av tystnaden och slänga ur sig irrelevanta kommentarer, för att denne någon inte vill tillåta sig själv eller mig att tro att vi är såna som kan sitta tysta och bara vara, utan att behöva använda ord. Inte någon som inte vill sluta röka tillsammans, bara för att det innehåller ett "vi" och ett "tillsammans", trots att det egentligen bara innebär att försöka sluta samtidigt och inte blåsa rök i ansiktet på den andra som försöker att inte ta en cigg. Inte någon som aldrig orkar, för att denne någon bestämt sig för att inte orka.

Gärna någon att räkna med, helst någon att lita på också. Inte förlita sig på varje sekund av ett dygn.
Men någon som bryr sig tillräckligt för att sträcka ut en hand ifall man snubblade och föll.

Jag vill se världen med någon som inte är som du.

Nåt jag måste göra klart för dig.

För dig som har spotify, du måste. Du har inget val. Älska den eller förbli konstigt lagd åt det negativa hållet för all framtid. (För ja, det finns fantastiskt grymma sätt att vara konstig på också) Eric Johnson - Cliffs of dover Och för dig som är retard, klicka på länken så öppnas den...

Så, det jag var tvungen att göra klart för dig, är en mycket simpel sak. Jag har snott tre fjärdedelar av en Beatles-låt. För jag älskar Beatles.

Who I am, you don't know
You don't know, you don't know
Please, stick around and it may show
You don't know, you don't know


Så enkelt var det. Och vad tänker jag på idag?

Jag tänker på att jag är duktig som inte hört av mig trots att det gått en månad, fast sen är jag tämligen obekväm med att det gått precis lika lång tid för honom, och att han heller inte hört av sig. Och då tänker jag att han kanske är lika arg och förbannad som jag, och då blir jag ännu mer besvärad av tanken. Att jag skulle ha gjort honom så mycket ont, att han skulle bli så förbannad. Sen är jag ganska kaffesugen och röksugen. Fast inte sugen på att sitta ute där det blåser sextontusen meter per sekund, utan mer sugen på att sätta mig under en köksfläkt, dricka en kopp kaffe med mjölk + mycket socker, och röka en eller två, eller tre. Med någon. Helst med pup. Fast så är jag smått irriterad, irriterad över saker som händer runt mig. För att jag sa som det var, för att jag inte var (Varför lär jag mig aldrig? Varför är det alltid sånt här jag ångrar sen - att vad som än skapade mig inte skapade mig som feg, intelligensbefriad och med noll empati.) dum, feg och smart på alla sätt och vis och höll käften när jag skulle. För att du tror att du är något. Jag hatar att du tror det, jag hatar dig. Du stör mig. Och jag tänker på att jag inte kan gilla dig, för att gilla någon måste man ju faktiskt gilla den. Och så fick jag nyss hjärtklappning och kände att jag borde stänga ner. Hejdå.